Vi skrev föregående vecka att våra slutsatser från de senaste veckobreven var intakta och att sannolikheten var fortsatt hög att vår positiva prognos skulle infrias. Den svenska börsen, OMXS30, hade stängt på 1783 punkter, dvs. något under den tydligt identifierade utbudsnivån vid 1800 punkter. Vi ansåg att det kanske krävdes ytterligare någon tids kraftsamling, men som tidigare ansåg vi att manegen var krattad för en uppgång på 100 punkter eller mer från rådande nivå.
Under gårdagen stängde den svenska marknaden på 1812 punkter, vilket är en positiv men relativt måttlig förändring jämfört med föregående vecka. Man skulle därför kunna tro att den senaste veckan varit börsmässigt odramatisk, men verkligheten är precis den motsatta.
Vi noterade i föregående veckobrev att Amazon, Apple, Facebook, Google och Microsoft stigit i snitt med över 50 % innevarande år medan den övriga breda amerikanska marknaden (S&P 500), dvs. alla de andra 495 aktierna bara noterades på runt plus minus noll för året. Rekylrisken i dessa fem bolag inklusive Tesla (noterat på Nasdaq) var därför vår största farhåga för en punkterad börsuppgång, eftersom en kännbar nedgångsfas i denna sextett tveklöst skulle skapa nervositet på global basis.
Med början föregående torsdag påbörjades en märkbar rekyl i ovanstående sex aktier och S&P 500 har tappat runt sju procent från topp till rekylbotten medan Nasdaq har fallit med runt 10 procent och Tesla rasade handlöst med som mest 35 procent.
Vår farhåga om rekylrisken var korrekt, men vår bedömning om den inverkan som rekylen skulle få på den globala börsutvecklingen var för negativ. Det är, utan överdrift, utomordentligt sällsynt att Sverige och Europa har en stabil till svagt negativ börsutveckling samtidigt som USA krackelerar.
Förklaringen är lika enkel som tydlig. Nedgången kom inte som någon överraskning och var fokuserad på teknologibolag, som i många fall på objektiva grunder kunde anses vara påtagligt högt värderade.
Vid en börskrasch som vid virusutbrottet i mars drogs pengarna bort från marknaden och placerades räntebärande. Nu har det istället har skett en sektorrotation där kapitalet har rört sig från teknologi till aktier och branscher som har hamnat lite i skymundan av teknologirallyt.
I USA syns detta tydligt då det konjunkturkänsliga industribolaget Ingersoll Rand stiger till årshögsta och välkända storbolag som t.ex. Alcoa, American Express, Catepillar, Dupont, Disney, Ford, Johnson & Johnson, Coca Cola, Mattel, 3M, Morgan Stanley, Nike, Proctor & Gamble och Starbucks i det närmaste är opåverkade av nedgången. I Sverige har hela fastighetssektorn brutit upp från sina långvariga tradingintervall/bottenfaser och de klassiskt konjunkturkänsliga bolagen som ABB, Atlas, Autoliv, Boliden, SKF, SSAB, Stora, Trelleborg och Volvo strävar mot högre höjder.
Även defensiva bolag som Essity, Telia och Swedish Match visar framfötterna liksom byggbolagen och merparten av investmentbolagen. Huvuddelen av de indextunga storbankerna är dock fortfarande på efterkälken. Summa summarum är bredden i den pågående uppgångsfasen, om än inte optimal så betydligt bättre än vid de tidigare uppgångsförsöken under sommaren.
Lite beroende på hur man räknar så har den svenska börsen (OMXS30) sedan den 20 juli vid åtta tillfällen försökt passera den utomordentligt svårforcerade utbudsnivån runt 1800 punkter. Detta beteendemönster är ingalunda ovanligt utan har återkommit kontinuerligt lika länge som börshandel har existerat.
Efter varje uppåtriktat utbrottsförsök från tradingintervallet har köparna ”plockat upp” börsen på allt högre nivåer, dvs. investerarkollektivet har agerat offensivt och sett rekylerna som köplägen. Detta har skett i samklang med minskande volatilitet/svängningar, dvs. köparna och säljarna kommer allt mer i balans och vid en given tidpunkt kommer endera sidan att dominera den kommande riktningen för börsutvecklingen.
Analysen är inte alls avancerad utan bara ett studium av flockpsykologi applicerat på investerarkollektivets (flockens) mest sannolika agerande. Minskad volatilitet i ett tradingintervall med en underliggande stigande tendens är en indikation med god prognosförmåga om en kommande större positiv börsrörelse.
Den svenska börsen lever dock inte i ett vakuum och kursmönstret för både Tyskland och Europa som helhet är slående likt den svenska börsens och vi tror att en samfälld europeisk börsuppgång ligger i korten och att detta kommer ge lyftkraft till den svenska marknaden.
Vi har i de senaste fyra veckobreven förfäktat ståndpunkten att den svenska börsen kraftsamlar för en uppgångsfas och nu verkar denna prognos utfalla enligt plan. Stängningen på 1813 punkter under gårdagen med stigande volym i symbios med tydligt positiva kurser i både USA och Europa innebär att vi ser en klart god möjlighet att börsen i den pågående rörelsen kan nå upp till och även förbi årshögsta som nåddes den 20/2 på 1906 punkter, dvs. en uppgång med över 5 % från nuvarande nivå.
C-G Gyllenram, Ability Asset Management
