I föregående veckobrev var den viktigaste frågan om den snabba uppgången under de första dagarna i november, i samband med den positiva ränte- och börsutvecklingen i USA, ännu en gång skulle visa sig vara av tillfällig karaktär eller om vi började se en verklig scenförändring inför en positiv börshöst. Vi ansåg att en rekyl efter ovanstående rörelse uppåt var naturlig, men ville få bekräftat att denna var av återhållsam och modest karaktär för att scenförändringen skulle vara trolig.
Vår bedömning var en tydligt ökad sannolikhet för en positiv svensk börs, men att den sista pusselbiten i form av en distinkt passage av de senaste uppnådda högstanoteringarna var en förutsättning för att detta positiva scenario skulle inträffa. Vår analys indikerade en god möjlighet för ett sådant utfall och vi positionerade oss för en sådan utveckling, eftersom det kan gå snabbare än väntat när marknaden vänder, vilket blev fallet i samklang med gynnsamma inflationssiffror.
När vi studerade beteendemönstret för den amerikanska tioårsräntan var den långsiktigt uppåtriktade räntetrenden fortsatt intakt, men den branta och kortsiktigt stigande trenden sedan maj utmanades på allvar. Om räntenedgången fortsatte och lyckades etablera sig tydligt under 4,50% skulle sannolikheten öka att den uppåtriktade trenden verkligen hade toppat och att räntetrenden bytt skepnad.
Efter en studs uppåt från 4,50 till 4,70 % fick tisdagens något bättre inflationsutfall än väntat räntan att falla ned mot 4,40% och även tvåårsräntan uppvisade ett markant tapp. Räntan lär få kämpa sig vidare nedåt och fortsatt nedgång lär inte följa någon rätt linje, men för marknadens aktörer är övertygelsen om att vi har sett räntetoppen och att riktningen är nedåt tillräckligt för att skapa optimism.
Räntemönstret är likartat i Europa och i Sverige fick räntenedgången stöd av både inhemska och amerikanska inflationssiffror, varför trendbrottet framstår som extra tydligt på hemmaplan. Räntekänsliga branscher som fastigheter och tillväxtorienterade mellanstora/mindre bolag var tydliga vinnare på tisdagens svenska börs med i vissa falla dramatiska uppgångar för främst fastighetsbolagen.
En viss avkylning/rekyl för dessa bolag är nu fullt logisk, men med hänsyn till de förutvarande uppgångarna har rekylerna i flertalet fall varit relativt modesta till sin karaktär. Under onsdagen tog storbolagen inom framförallt verkstad tog revansch. Att Alfa, Assa, Atlas, Boliden, Sandvik, SKF och Volvo alla visade framfötterna lär till viss del bero sektorrotation, men i minst lika hög grad på ett underinvesterat investerarkollektiv med behov att öka aktieandelen i portföljerna.
Den negativa börstrenden som började i USA i slutet av juli är bruten. Både den breda marknaden S&P 500 och teknikorienterade Nasdaq har utan större möda lyckats passera det latenta utbud (motstånd) som fanns på något högre kursnivåer. Nu är dock USA tydligt överköpt (stigit för mycket för snabbt) med behov av en hälsosam rekyl eller åtminstone en konsolidering och detta gäller inte minst de sju bolag som har störst påverkan på den amerikanska börsutvecklingen. Får vi se en måttlig rekyl samtidigt som tioårsräntan indikerar vidare nedgång ser dock utsikterna lovande ut för en positiv avslutning på börsåret.
I Tyskland och för den europeiska marknaden som helhet är börsutvecklingen snarlik, men fortfarande något starkare än den i Sverige och det svårforcerade latenta utbudet just ovanför nuvarande kursnivåer utmanas liksom i Sverige på allvar. Detta har misslyckats tidigare med denna gång ser vi en god sannolikhet att det är köparna som kommer ta kommandot och assimilera säljtrycket.
På den asiatiska marknaden fortsätter Kina sin ökenvandring med en nedgång på runt 40% sedan toppen i februari 2021. Japan ser däremot ut att kraftsamla för en uppgångsfas och Sydostasien med börser som Malaysia, Sydkorea och Vietnam visar positiva indikationer. Även stora marknader som Brasilien och Indien visar framfötterna och strävar norrut.
Vad gäller börsutvecklingen i Sverige för den breda marknaden (OMXSPI) så kan vi konstatera ett tydligt och positivt trendbrott och en distinkt passage av den senaste uppnådda högstanoteringen, men som i Europa finns det strax ovanför nuvarande indexnivå en massiv och svårforcerad utbudsnivå (latent utbud) som utmanas för femte gången. Att uppgången tillfälligt slagit i taket är därför naturligt och logiskt. För varje gång som denna utbudsnivå testas så assimileras dock allt mer säljtryck, viket ökar sannolikheten för att vi nu bara bevittnar en rekyl inför förnyade uppgångsförsök. Vi ser därför rekyler som köplägen och tror på en positiv avslutning på börsåret med en fullinvesterad portfölj.
C-G Gyllenram, Ability Asset Management