Den svenska börsen (OMXS30) rörde sig sidledes från mitten av mars till slutet av juli och föll sedan som mest med 9,7% på bara tre dagar för att under de efterföljande åtta dagarna ta igen två tredjedelar av fallet.
Vi brukar säga att marknaden är den plats där det osannolika har ovanligt hög sannolikhet att inträffa och det är en passande beskrivning på ovanstående händelseförlopp. Vi får gå tillbaka till Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 för att hitta en lika markant nedgångsfas, men den gången fanns det en glasklar anledning till börsfallet, vilket inte riktigt kan sägas om nuvarande händelseförlopp.
Marknaden har under lång tid reagerat positivt på fallande räntor i samklang med allt mer gynnsamma inflationsutfall och förväntningar på fortsatta räntesänkningar av centralbankerna. Baserat på övertolkning av amerikansk arbetsmarknadsstatistik – som indikerade en svagare amerikansk ekonomi än förväntat och en rädsla för att den amerikanska centralbanken varit för återhållsam med sina räntesänkningar – började den amerikanska tioåriga räntan att vika av nedåt i något som kan liknas vid ett fritt fall med ett tapp från 4,20% ned till 3,66 % i slutet av juli/början på augusti. Ränteutvecklingen i Europa och Sverige var inte lika dramatisk, men rörde sig i samma riktning.
Marknaden vill att lägre inflation ska pressa räntan nedåt och inte att ökad risk för recession med minskande företagsvinster ska vara orsak till lägre räntor. Det krävs dock fler förklaringar till börsens beteende de senaste två veckorna och ytterligare en bricka i spelet är så kallade ”carry trades”, dvs. lån i en lågräntevaluta som japanska yen som sedan placerats i till exempel amerikanska teknologibolag med positiv utveckling var under lång tid en lönsam affärsidé.
Det är mycket svårt att få inblick i vilka summor som är involverade i dessa upplägg förutom att det rör sig om mycket stora belopp. När Japan höjde räntan, yenen stärktes och hårt uppdriva amerikanska teknologijättar började säljas av i symbios med en panikartad börsutveckling i Japan blir börsnedgången allt mer förståelig, men det saknas fortfarande en viktig pusselbit för att förklara skeendet och det är flockpsykologin.
Om vi studerar börsutvecklingen i Sverige, Europa och Japan syns en tydlig gemensam nämnare, dvs alla tre börserna har, med viss variation, rört sig sidledes under den senaste halvåret och pendlat i volatila tradingintervall där placerarna intensivt sökt efter riktning och vägledning avseende den kommande börsutvecklingen.
Ju längre ett tradingintervall pågår ju starkare blir den psykologiska dynamiken eftersom investerarkollektivet blir allt mer nervöst och osäkert på hur de ska agera i marknaden. Ett tydligt brott under hög volym, upp eller ned, från ett längre och tydligt tradingintervall är ett skeende som kan skapa kraftfull flockpsykologi. Det behövs dock en eller flera externa katalysatorer för att utlösa ett flockbeteende och som framgår ovan, rådde det vid nuvarande situation ingen brist på sådana.
Vi har färgmarkerat tradingintervallen i de tre diagrammen över Sverige, Europa och Japan och längst till vänster visar vi den volym (horisontella staplar) som handlats under perioden, dvs. det latenta utbud som uppkommer när intervallen bryts på nedsidan.
När intervallet bryts med kraft och volym på nedsidan kommer majoriteten som köpt och behållit sina aktier inom intervallet samtidigt hamna mer eller mindre fel och många vill då intensivt komma ut genom dörren så fort som möjligt. Med mycket starka känslor i spel i kombination med stor osäkerhet gör vi människor ofta som andra människor eller flocken gör, dvs. vi rusar i samma riktning och säljer för att alla andra verkar göra så.
Efter två gynnsamma amerikanska inflationsrapporter och lugnade arbetsmarknadsstatistik samt positiva indikationer avseende konsumenternas beteende har börsutvecklingen kraftfullt reverserats. Om dessa siffor kommit in negativt hade emellertid risken varit hög för fortsatt svag börsutveckling.
Det förefaller dock vara ett tveksamt läge att just nu bli optimist, riskbenägen och gå på offensiven. Nedgången skedde under en markant volymuppgång medan uppgången har skett på svag volym, vilket inte inger förtroende.
Även om marknaden nu lugnar ned sig har den skakats om ordentligt och det latenta utbud vi beskriver ovan ligger som en våt filt över börserna i Sverige, Europa och Japan. Sannolikheten för de krasch- och katastrofscenarios som målades upp när marknaden varit som svagast har dock i det närmaste eliminerats.
Efter åtta dagars börsuppgång i Sverige har vi precis nått upp och utmanar det latenta utbudet, som alltid brukar innebära en krävande utmaning att passera och assimileras av nya köpare och denna fas brukar vara tidskrävande.
Om börsen är riktigt stark rekylerar den inte alls från nuvarande nivå utan köparna tar kommandot och plockar med nöje upp allt latent utbud. Vi ser detta som ett mindre sannolikt scenario och förutom nogsam stockpicking tror vi att det lönar sig att vänta in en något svagare utveckling innan man selektivt ger sig in på marknaden.
C–G Gyllenram
Ability Asset Management
