Vi skrev vecka 51 att vi såg det som troligt att den svenska börsen skulle röra sig sidledes med viss negativ lutning för att efterhand bilda en bottenfas från vilken det under 2023 fanns en klart god sannolikhet till ett avstamp för en långvarig och substantiell börsuppgång.
Vår bedömning var att marknaden sannolikt skulle vara krävande innan vi nådde denna tidpunkt och vi var därför bekväma med att ha gott om ”torrt krut” till förfogande för att kunna nyttja de attraktiva köptillfällen som efterhand skulle att utkristalliseras.
Under hösten hade korrelationen mellan börs- och ränteutvecklingen varit osedvanligt stark och det var uppenbart att det var ränteutvecklingen som styrde börsen. När de svenska och europeiska tioårsräntorna före årsskiftet vände kraftigt uppåt och passerade sina tidigare toppnivåer var det sunt att minska riskexponeringen.
Årets sista dag avslutades med ett tydligt börstapp medan årets första dag öppnade i dur, vilket gick stick i stäv med ränteutvecklingen. Man kunde dock notera att pessimismen hos investerarkollektivet inför börsutvecklingen 2023 var högst påtaglig och att det förelåg en ovanligt samstämmig syn att den sannolika vändningen uppåt inte skulle ske förrän under andra halvåret. När stämningen är så unisont och tydligt negativ brukar detta resultera i stigande börskurser.
Fortsatt styrka på börsen skulle därtill åstadkomma ett klassiskt beteendemönster på den svenska börsen som indikerade att bottenformationen redan var på plats och vi har därför successivt minskat risken och öka aktieandelen i takt med positiva inflationsutfall och fallande långräntor.
Brasklappen i denna positiva omsvängning är att rapportperioden börjar på allvar i morgon och att det under de kommande två veckorna veckan kommer publiceras en flodvåg av rapporter som översvämmar marknaden med ny information. Det vi kan vara fullkomligt säkra på är att de kommande fjorton dagarna inte kommer att vara tråkiga. Även efter snart 40 år i branschen blir man varje gång förvånad och ibland perplex över hur mycket och hur snabbt börsens största och mest välanalyserade bolag kan svänga när ny och oväntad information kommer på bordet.
Det blir alltid ömsom vin och ömsom vatten när rapporterna publiceras och marknaden skakar hand med verkligheten. Som alltid inför rapportperioder bör man vara ödmjuk inför svårigheten att göra prognoser och inte peka ut den kommande riktningen för den svenska börsen med hela handen.
Marknaden är nu på väg att minska sitt fokus på inflationsutvecklingen för att istället fokusera på konjunkturen och bolagens framtida vinstutvecklingen och det finns oro för att optimismen befinner sig på för hög nivå med risk för besvikelser och nedrevideringar i samband med rapporterna.
Marknaden har prisat in en mild lågkonjunktur och en snabbare vändning än väntat för Kinas ekonomi och skulle bolagen i sina utsikter indikera en positiv framtidssyn kan rapportsäsongen överraska på uppsidan. Frågan är om storbolagen lyckas öka vinsterna med de i genomsnitt prognosticerade åtta procenten jämfört med Q3 och om de kan prestera ett nytt utdelningsrekord om 250 miljarder.
Oron över vinstutvecklingen gäller dock framförallt de amerikanska bolagen då skillnaden i värdering jämfört med europeiska bolag har blivit historiskt hög och detta förklarar varför de europeiska börserna som helhet haft en markant starkare utveckling än USA hittills i år.
Medan Sverige och resten av Europa nu har etablerat långsiktigt positiva trender så har varken den breda marknaden, S&P 500, eller teknologiorienterade Nasdaq lyckats bryta sina nedåtgående trender även om de knackar på dörren och försöker sträva norrut.
Studerar vi ränteutvecklingen i USA, Europa och Sverige ser både tvåårs- och tioårsräntan i USA ut att ha bildat toppformationer med hög sannolikhet för nedgång. I Europa och Sverige är bilden inte lika entydig även om det ser ut som att ränteuppgångarna åtminstone har slagit i taket.
På råvarusidan strävar de flesta basmetaller uppåt medan de mjuka råvarorna i flera fall visar motsatt tendens vilket stöder tesen om konjunkturell mjuklandning och minskat inflationstryck.
Den svenska börsen (OMXS30) har tagit en paus efter årets initiala och snabba uppgång för konsolidera och ”vädra ut” den överköpthet som har infunnit sig. Rekylen har hittills varit återhållsam, vilket är ett styrketecken, men det är rapportperioden som kommer avgöra marknadens färdriktning och det är på gränsen till tjänstefel att i nuvarande börsläge att utrycka sig kategoriskt. Vi tar aldrig något för givet men har blivit mer positiva till börsutvecklingen, har nyttjat kassan och inväntar med spänning den kommande rapportfloden.
C-G Gyllenram
Ability Asset Management
