Om vi studerar det breda svenska indexet OMXSPI, som visar den svenska börsens utveckling som helhet, framgår det att hela årets uppgång skedde under januari och då framförallt i början av denna månad. Därefter har marknaden under viss volatilitet rört sig sidledes dvs. i huvudsak gjort på stället marsch under periodvis svängiga former. Det lite större och tillfälliga nedstället i mars som utlöstes av bankkrisen i USA och Schweiz återhämtades snabbt.
I juni månad uttryckte vi en viss optimism om börsutvecklingen i Sverige framförallt med hänsyn till att USA började visa markant styrka vid denna tidpunkt. När vi jämför den svenska börsutvecklingen för OMXSPI mot den breda amerikanska marknaden, dvs. S&P 500 de senaste tio åren så framgår det att samvariationen mellan dessa två index är mycket tydlig, dvs. Sverige följer i USA:s fotspår, men uppvisar USA generellt sett en mer positiv utveckling.
Under sommaren inträffade dock en markant avvikelse av ovanlig karaktär från denna historiskt starka korrelation. Medan S&P 500 steg med runt 10% under juni och juli så uppvisade Sverige istället ett smärre minus. Det så kallade ”midsommarrallyt” som vi skrev om i juni gav ett tydligt positivt utslag på den amerikanska marknaden medan det bara skapade en gäspning på den svenska börsen. Om vi istället jämför med sommaruppgången för det teknikorienterade amerikanska indexet Nasdaq Composite kan vi lägga till ytterligare några procent i amerikansk favör.
Orsaken till denna divergens förklaras till största delen av den starka utvecklingen för de amerikanska teknologijättarna och hajpen runt de teknikbolag som är ledande inom artificiell intelligens. Med över 30% av börsens värde inom teknologi och kommunikation och när riktigt stora bolag som t.ex. Apple, Meta Platforms (Facebook) och Nvidia rusar mellan 50% och 200% från årsskiftet driver detta naturligtvis upp index och den rekyl som nu pågår i dessa aktier framstår som klart hälsosam.
Om vi lyfter på huven på den svenska börsen finns det flera intressanta tendenser att notera. Den sektor som är klart mest stabil och som trendar uppåt medan marknaden som helhet rör sig åt andra hållet är storbankerna, som gynnas av det höga ränteläget genom ökande marginaler mellan ut- och inlåning. Flera av de största verkstadsbolagen har visat stabilitet, men nu märks svaghetstecken på många håll med Volvo som lysande undantag. De större och välfinansierade fastighetsbolagen som t.ex. Castellum indikerar att de är i färd med att bygga bottenformationer även om de inte trendar uppåt.
Historiskt har mellanstora och mindre bolag på den svenska börsen varit vinnare och inte minst gällde detta under 2021, då värderingarna för många serieförvärvare och tillväxtbolag nådde smått astronomiska höjder. Det kommande året 2022 blev en dock rejäl baksmälla för ett stort antal av dessa bolag.
Liksom för börsen som helhet skedde en rejäl uppstuds från bottenläget i oktober, men den nyligen avslutade rapportperioden har varit ovanligt hårdhänt mot många mindre bolag och index för denna kategori är nu på minus för året.
När en marknad eller ett index har rört sig sidledes i ett tradingintervall under låg till måttlig volatilitet under tidsperiod på ett antal månader byggs det efterhand upp ett beteendemönster (psykologisk dynamik) som ökar sannolikheten för en kännbar rörelse uppåt eller nedåt från detta intervall.
Den undre nivån (825 punkter) i det tradingintervall som den breda svenska börsen har utformat under året har utmanats nio gånger. Sedan sommarens början har varje studs uppåt från denna nivå kontinuerligt bara orkat upp till en lägre nivå jämfört med det senaste uppgångsförsöket.
Vid det tionde nedgångsförsöket i symbios med börsrekylen för S&P 500 och Nasdaq och de tydligt stigande globala långräntorna i USA, Europa och Sverige bröts denna viktiga psykologiska nivån på nedsidan i tisdags. Detta innebär att majoriteten av de placerare som köpt aktier från februari och framåt och behållit dessa nu samtidigt hamnat mer eller mindre på minus på flera av sina inköpta innehav. Denna situation skapar ofta en obehagskänsla och ett behov av att minska sin risknivå genom att trycka på säljknappen.
Om vi studerar utvecklingen för de ovan nämnda långräntorna med en löptid på tio år framgår det tydligt att även dessa har pendlat i tradingintervall sedan oktober 2022. Skillnaden är att varje nedgångsförsök sedan sommarens början kontinuerligt har fångats upp på allt högre nivåer, vilket skapat stigande bottnar och högre toppar och nu utmanas högstanivån i tradingintervallet.
Denna utveckling skapar oro på de finansiella marknaderna och tillsammans med ett svagt beteendemönster på den svenska börsen ser vi risk för fortsatt nedgång. Vi tror dock inte att vi står inför något börsras, men att börsen mycket väl kan tappa runt ytterligare 4-5% till på nedsidan innan det uppstår attraktiva köplägen, då vi ser en god möjlighet att marknaden repar sig under hösten och står högre vid årsskiftet.
C-G Gyllenram
Ability Asset Management
